Regeringen tar ett steg tillbaka i miljöarbetet

Regeringen tar ett steg tillbaka i miljöarbetet
Näringsdepartementet har sänt ut en remiss om regeringens förslag till tolkning av EU:s direktiv för ”Nära nollenergibyggnader”. Departementet föreslår som delmål en högsta energianvändning på 90 kWh per m2 A temp inom klimatzon III (söder om Dalälven) vilket är liktydigt med Boverkets nya krav i BBR 19 för värme, varmvatten och fastighetsel. Den mycket låga ambitionsnivån i förslaget har väckt en stor förvåning hos en stor del av byggbranschen som betraktar energidelmålet som ett steg tillbaka. Det anmärkningsvärda är att detta delmål redan är uppfyllt av en stor del av byggbranschen sedan flera år. Det är till och med svårt att överstiga
90 kWh per m2 när man installerar någon form av värmeåtervinning för flerbostadshus. Kretsloppsrådet och Miljöstyrningsrådet rekommenderar sedan något år tillbaka branschen 75 kWh per m2 inom klimatzon III vilket ska jämföras med departementets förslag på 90 kWh per m2. Kretsloppsrådet representerar hela byggsektorn och Miljöstyrningsrådet är ett av regeringen finansierat expertorgan inom miljöanpassad och annan hållbar upphandling. Tydligen har Näringsdepartementet ingen vetskap om vad regeringens eget expertorgan rekommenderar.

Det måste också vara besvärande för Näringsdepartementet att man i sin remiss hänvisar till Boverkets kostnadskonsekvensanalys för nya BBR 19. Boverket har redovisat att deras eget förslag för nya BBR inte är fastighetsekonomiskt lönsamt. Boverkets slutsatser överensstämmer inte med branschens erfarenheter. För bostäder med någon form av värmeåtervinning uppnås alltid en lägre nivå än 90 kWh per m2 i klimatzon III. Flera bostadsbolag ställer krav på 75 kWh/m2. Byggindustrin borde rimligtvis besitta en större erfarenhet av fastighetsekonomi än Boverket i dessa frågor.

Primärenergifaktorer måste införas
Primärenergifaktorer är nödvändiga att ingå för olika energitillförselalternativ eftersom tillförd energi enligt EU-direktivet ska vara närproducerad och förnybar. Primärenergifaktorer är ett sätt att kvaltetsvärdera olika enerislag från ax till limpa (exergi). Följdaktningen är det viktigt att dessa även ingår som en del i de nationella byggreglerna i BBR. Boverket anser emellertid att byggreglerna inte ska ta hänsyn till energitillförselfrågorna. Danmark har redan infört primärenergifaktorer och Finland kommer att införa detta under 2012. Det är uppseendeväckande med dagens klimatdiskussion att Boverket som statlig myndighet inte själva driver denna fråga. Primärenergifaktorer kan mycket väl inrymmas i tolkningen av regeringens regleringsbrev. Boverkets attityd och därigenom regeringens hållning korresponderar också dåligt med Nordiska ministerrådets strävan att de nordiska länderna ska arbeta för enhetliga nordiska byggregler. En rimlig primärenergifaktor för el bör ligga kring 2,5 och för fjärrvärme 1,0. Branschorganisationerna Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme är eniga om dessa primärenergifaktorer. Det är även Energieffektiviseringsutredningens (SOU 2008:110) utgångspunkt i en rapport som beställts och tidigare överlämnats till regeringen.

Gemensamt sätt att redovisa växthusgaser
Ett gemensamt sätt att beräkna utsläppskvoter av framförallt koldioxid för el är nödvändigt. I dag redovisar både byggbolag, förvaltande bolag och även vissa kommuner sina utsläpp av koldioxid för produktion och drift på ett sätt som passar dem bäst i sina årsredovisningar. Bygg- och fasighetsbolag och kommuner använder ofta nordisk elmix och ibland svensk elmix i sina redovisningar med risk för att samma el dubbelbokförs flera gånger. I egentlig mening har vi ingen svensk eller nordisk el på marginalen. Elnätet är i dag av trygghets- och funktionsskäl sammankopplat med kontinenten även om det ännu finns kvar flaskhalsar som begränsar överföringen. Det väsentliga är inte att nå ett strikt vetenskapligt enhetligt beräkningssätt utan det viktiga är att alla ur rättvisesynpunkt redovisar på ett likartat sätt. Detta borde också vara ett självklart konsumentkrav. Bilindustrin har t ex redovisat sina utsläpp av koldioxid på ett gemensamt sätt i decennier. Frågan är komplicerad men just av detta skäl är det extra betydelsefullt att regeringen ger i uppdrag till Boverket eller Energimyndigheten att ta fram gemensamma riktlinjer innan beslut tas om ”Nära nollenergibyggnader”.

Konklusion
Det ska bli intressant att se om Näringsdepartementet i sin kommande proposition om ”Nära nollenergibyggnader” kommer att anamma den i stort sätt samfällda kritiken från både det privata näringslivet och ett flertal intresseorganisationer. Oftast är den allmänna uppfattningen att det är näringslivet som tycker att regeringens miljökrav är alltför stränga. I detta fall anser det privata näringslivet att regeringens miljöambitioner är för låga.

Spara / dela med dig
  • Facebook
  • del.icio.us
  • Pusha
  • Bloggy
  • TwitThis
  • Google
  • Live
  • LinkedIn
  • Maila artikeln!
  • Skriv ut artikeln!
  • Johnny Kellner

    Politikernas mål i Hammarby Sjöstad var ett maximalt energibehov på 60 kWh/m2 inklusive hushållsel. Detta var orealistiskt. Elandelen fick utgöra max 20 kWh/m2. Hushållselen utgör cirka 25 kWh/m2, fastighetsel 15 kWh/m2, tappvarmvatten 25 kWh/m2. Redan här går inte ekvationen inte i hop. Huset ska dessutom också värmas upp. Man behöver enbart kunna småskolans matematik för att inse detta. Behövs egentligen ytterligare kommentarer.
     
    Hälsningar Johnny Kellner

  • Alf Östlund

    Men är inte detta samma Johnny Kellner som i diskussionerna inför byggandet av miljöskandalen Hammarby Sjöstad sade att politikernas målsättning om 60 kilowattimmar per kvadratmeter och år var helt orealistisk? Byggbolagen valde istället att sikta på 125 kilowattimmar. Att det sedan visst 165 är ju en helt annan femma, på 90-talet fanns det väl inte datorer... 
    Sade Du inte då: – Politikernas mål är helt orealistiskt. Elandelen skulle inte ens räcka till hushållsel. 
    Detta var visserligen en yngre Johnny Kellner som jobbade på JM.... 

blog comments powered by Disqus