Den 19 maj 2010 antogs EU-direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda vilket kommer att få en mycket stor påverkan för byggbranschen i Sverige. I EU-direktivet används begreppet ” Nära noll-energibyggnader” (NNE). Enligt EU-direktivet är en NNE en byggnad som har en mycket hög energiprestanda motsvarande minst hälften av dagens svenska byggregler i BBR. Den låga energimängd som måste tillföras byggnaden ska enligt direktivet i huvudsak komma från förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten. EU-direktivet träder i kraft för alla nya byggnader 2020-12-31 och för den offentliga sektorn 2018-12-31. Redan 2015 förespråkas emellertid ett etappmål att 30 procent av alla nya byggnader når en halverad energianvändning jämfört med dagens byggregler. Man frågar sig nu vilka bygg- och fastighetsbolag av som konkurrensskäl som kan eller vågar ligga utanför 30 % – målet med en halvering av BBR-kravet redan till år 2015?
Förnybar energi ska produceras i närheten
Tolkningen av vad som i EU-direktivet menas med förnybara energikällor som produceras på plats eller i närheten är helt avgörande för svenskt vidkommande. Det svenska fjärrvärmesystemet är ur miljösynpunkt helt unikt i ett europeiskt perspektiv och kommer 2020 i huvudsak ha en energimix med sannolikt över 85 procent förnybara bränslen eller återvunnen energi. Utsläppen av koldioxid från miljövänlig fjärrvärme kommer tack vare detta att bli mycket låg. Det är därför väsentligt att Sverige kan övertyga EU att inrymma miljövänlig fjärrvärme inom EU-direktivet. Sedan får vi hoppas att fjärrvärmemonopolet snart kommer att brytas. För NNE-byggnader måste ett helt annat systemtänkande tillämpas där tillförselfrågorna måste inkluderas. Köpt energi beskriver inte heller byggnadens verkliga energibehov och ger en felaktig bild av en byggnads energistatus.
Skillnad i tillämpning för bostadsrätt och hyresrätt
Det är vare sig en dramatisk framtida teknikfråga eller behov av extra stora FoU insatser för att vi ska uppnå NNE-nivå för flerfamiljshus. Utbildning är dock en viktig fråga. I första hand är det en ekonomisk och finansiell fråga framförallt för flerbostadshus där även upplåtelseformen bostadsrätt eller hyresrätt är en väsentlig faktor. Investeringar för utökad väggisolering, bättre fönster, effektivare värmeåtervinning och informationsteknologi medför lägre driftkostnader men ger samtidigt högre kapitalkostnader. Det förutsätter att långivaren (banken) beviljar full finansiering för byggherrens högre kostnader. I dag riskerar bankerna att utgöra ett hinder. För bostadsrätt måste alla kapitalkostnader erläggas av förstagångsköparen vid tillträdet av lägenheten medan det vid hyresrätt går att fördela kostnaderna på hyran över en längre tidsperiod. Därför kan inte LCC-analyser tillämpas lika för dessa upplåtelseformer. För kommersiella lokaler finns det ett större ekonomiska utrymme viket underlättar att uppnå NNE-standard.
Bygg- och reglerteknik måste vara robusta, säkra och förnuftiga
För NNE-byggnader måste byggbranschen se till att säkra och robusta byggtekniska lösningar tillämpas. SP:s utredning om väggkonstruktioner av trä (enstegstätning) visar detta. För högisolerade väggar kan dagens traditionella teknik med putsade lätta utfackningsväggar av trä därför vara tveksam. Det är också svårare att uppnå en god täthet för dessa konstruktioner. Oorganiska säkra och täta väggkonstruktioner är att föredra framför extrema tjocka träregelkonstruktioner. En ytterligare aspekt som måste uppmärksammas för NNE-byggnader är inomhusmiljön t ex problematiken med oönskade höga inomhustemperaturer under sommarhalvåret. Risken är stor att kundkrav kommer att ställas på el-slukande kylning på NNE-bostäder.
Till skillnad från individuell mätning avseende tappvarmvatten och hushållsel i flerbostadshus blir individuell mätning för uppvärmning i NNE-byggnader inte relevant. Individuell mätning för flerbostadshus bör enbart tillämpas för tappvarmvatten och hushållsel. Värmebehovet blir mycket lågt och investeringskostnaderna för mätning ger en pay off tid på upp till 100 år med dagens prisnivå vilket inte är förnuftigt. Det viktigt att byggtekniskt prioritera rätt saker i rätt ordning ur klimat- och energisynpunkt samtidigt som en rimlig ekonomi måste prioriteras.
Krav på justering av klimatzonindelningar i BBR är nödvändig när NNE-byggnader införs. Dagens skarpa gränser för framförallt för södra Sverige blir därför extra känslig. Ur klimathänseende är det stor skillnad mellan t ex Gävletrakten och Skåne som i dag ligger inom samma klimatzon.
Energisnåla vitvaror och belysning ökar värmebehovet
Teknikutvecklingen mot allt energisnålare vit- och brunvaror (teve, radio, video) har hittills varit mycket positiv. Kraftigt minskad elanvändning för dessa produkter får till följd att byggnadens värmeandel ökar något genom att en stor del av elenergin tidigare omvandlades till värme. De nya EU-kraven för utfasning av glödljus och minskad standby el kommer ytterligare att öka husets värmebehov men att minska el-andelen.
Gemensamt beräkningssätt för koldioxid är nödvändig för byggbranschens trovärdighet
Vilken energikvalitet (exergi) vi använder är av stor betydelse för klimatet. Det är också nödvändigt att ta hänsyn till och göra skillnad på om det är högkvalitativ el eller lågkvalitativ värme (fjärrvärme) som används.
I samband med NNE-byggnader är det för branschens trovärdighet nödvändigt med ett gemensamt beräknings- och redovisningssätt för primärenergi och koldioxidkvoter. Det är också ett rimligt och grundläggande krav ur konsumentsynpunkt att enkelt kunna jämföra byggindustrins produkter. Bilindustrin har t ex sedan länge ett standardiserat redovisningssätt för koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning. I dag råder emellertid en stor osäkerhet och villrådighet inom byggbranschen mycket beroende av Energimyndighetens otydlighet. Detta medför att byggbolagen i dag ofta beräknar utsläppskvoter för koldioxid på det sätt som passar dem bäst och som ger det bästa resultat i deras årsredovisningar. Skillnad bör göras för produktval och driftfasen. Att schablonmässigt använda nordisk eller svensk elmix är anser även Energimyndigheten är fel och riskerar att elen dubbelbokförs. För koldioxidkvoter el måste ett globalt synsätt tillämpas eftersom att det svenska elnätet i dag är sammankopplat med Europa och dess kolkondenskraftverk. För driftfasen bör den energi man har kontrakterad och specificerad gälla.
Energimyndigheten ska nu i samråd med Boverket till hösten definiera en nationell tillämpning av NNE-byggnader och lämna sitt yttrande till regeringen den 30 september.
Mer effektiv samferdselsutbygging
Skall man belöna misstag?