Nära Nollenergibyggnader snart redan här. Men hur kommer EU att tolka det svenska fjärrmonopolet?

Nära Nollenergibyggnader snart redan här. Men hur kommer EU att tolka det svenska fjärrvärmemonopolet?
EU:s direktiv för Nära Nollenergibyggnader införs redan nu till delar av allt fler kommuner. Bland annat föreligger ett förslag för Stockholm stad inom dess nya miljöprogram. EU anger januari 2021 som slutpunkt för att uppnå
55 kWh/m2 A temp för Nära Nollenergibyggnader. I Stockholms Miljöprogram 2012-2015 ställs krav på att vid all marktilldelning av kommunal mark ska energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel understiga
55 kWh/m2 vid nyproduktion av bostäder redan från den 1 januari 2012. Stockholm stad har det väl förspänt för att i övrigt uppfylla EU-direktivets övriga krav på att t ex huvuddelen av all tillförsel av energi ska vara närproducerad och ske med förnybara energikällor tack vara en bra utbyggnad av miljövänlig fjärrvärme. Det gäller nu för den svenska regeringen att övertyga EU att svensk fjärrvärme både ska räknas som närproducerad och förnybart. Förhoppningsvis är det inte ledningarnas längd som ska vara avgörande. Men är det så enkelt?

Det svenska fjärrvärmemonopolet kan komma att utgöra ett hot mot hur EU kommer att tolka den svenska fjärrvärmen. Förutom prisfrågan är kanske det allvarligaste att monopolet innebär att energibolagen helt själva avgör var fjärrvärme ska installeras. Nära Nollenergibyggnader innebär mycket låga uppvärmnings- och varmvattenbehov på cirka 40 kWh/m2. Det låga behovet av värme och varmvatten innebär att värmetätheten blir låg och att energibolagen därmed finner det olönsamt att dra fram fjärrvärme till nyuppförda bostadsområden. Företagsekonomiskt kortsiktigt tänkande (i detta fall 10 år) går här före ett globalt miljömässigt långsiktigt ansvar. För stora infrastruktursatsningar, som fjärrvärmen utgör, är ett 10 års-perspektiv helt oacceptabelt. När kommunerna tidigare i huvudsak ansvarade och var ägare av fjärrvärmen, förelåg ett helt annat långsiktigt ansvarsfullt tänkande. Stockolms stad hade sannolikt inte sålt av 90 procent av fjärrvärmen till Fortum om man hade kunnat förutsäga vilka konsekvenserna hade blivit. Risken är stor att vi i nya bostadsområden kommer att låsa in oss i ett elberoende där nya effektiva och ekonomiskt lönsamma bergvärmepumpar kommer att installeras där fjärrvärme annars vore självklar. Detta kan påverka EU:s ställningstagande.
Att uppfylla kravet på 55 kWh/m2 A temp (värme, varmvatten och fastighetsel) är tekniskt möjligt men svårt ekonomiskt inom fjärrvärmeområden. Vi måste också betänka att Sverige är ett långt land med olika klimatzoner. Det gäller även zon III för södra delen av Sverige. Skillnaden i uppvärmningsbehov mellan Malmö/Lund och Stockholm är 5-7 kWh/m2 A temp, det vill säga mer än 20 procent av uppvärmningsbehovet. Nya el-direktiv från EU avseende ecodesign innebär krav på kraftigt minskade elbehov från belysning, vitvaror och andra elprodukter såsom TV, video och datorer. Även nya EU-restriktioner för standby-el kommer att påverka. Eftersom huvuddelen av elenergin, cirka 70 procent omvandlas till värme som kan nyttiggöras under uppvärmningssäsongen så kommer det minskade elbehovet nu att öka uppvärmningsbehovet. Beräkningsmässigt är denna andel cirka 3 kWh/m2 A temp vilket är mycket på marginalen vid så låga uppvärmningsbehov som 20 kWh/m2 A temp. Att understiga 55 kWh/m2 A temp enbart med miljövänlig fjärrvärme blir tekniskt- och ekonomiskt svårt med rimlig finansiering med en kalkylränta på 4-5 procent. I Stockholms klimatzon krävs sannolikt tillsats med solvärme för varmvatten. Fördelen är att solvärmen kan utnyttjas effektivt under sommarhalvåret. Nackdelen förutom ekonomin är att i Stockholm stad utgör sopförbränning en viktig värmeandel inom fjärrvärmesystemet. Sopförbränningen är lika stor året om. Detta kan som konsekvens bli att man tvingas kyla bort värmen under sommarhalvåret från sopförbränning vid en storskalig användning av solvärme. Teknik att lagra värme från sopförbränning från sommar till vinter bör därför studeras. Man måste alltid se till de lokala förutsättningarna och i ett systemperspektiv.
Vi måste skilja på el och miljövänlig fjärrvärme och inte slå ihop energin i ett isolerat gemensamt paket. Det är stor skillnad i utsläpp av växthusgaser beroende på vilket energislag man använder. Fjärrvärmebolagens monopolsituation och prissättning gör dock att allt fler bostadsbolag av ekonomiska skäl föredrar att installera bergvärme i stället för miljövänlig fjärrvärme inom redan befintliga fjärrvärmeområden. Utanför fjärrvärmeområden är bergvärme självklart en utmärkt lösning som sparar el för hus med elvärme. Eldrivna värmepumpar ger ökade utsläpp av koldioxid medan miljövänlig fjärrvärme baserad på bioenergi minskar utsläppen. Kraven i Stockholm Miljöprogram riskerar att vi bygger in oss i ett elberoende och därigenom ökade utsläpp av koldioxid. Kortsiktiga åtgärder tycks viktigare än långsiktiga.
Vi måste också få ett gemensamt sätt att beräkna koldioxid vilket ett otal gånger påpekats för Energimyndigheten. I dag räknar både det privata näringslivet och kommuner på ett sätt som passar dem bäst i deras årsredovisningar. En del kommuner säger att de använder nordisk elmix vilket innebär en okontrollerad bokföring där flera säger sig använda samma el. I stället för att ta tag i frågan har Energimyndigheten i stället lutat sig bekvämt tillbaka med motivet att koldioxidfrågan är alltför komplicerad för att göra någonting åt. Just därför att koldioxidfrågan är så komplicerad måste Energimyndigheten våga ge byggbranschen och kommunerna en tydlig och gemensam vägledning. Att inte ta ställning är också ett ställningstagande. Hur länge ska Energimyndigheten som statlig myndighet parkera denna fråga? Bilindustrin har ju sedan många år lyckats komma överrens om ett gemensamt sätt att redovisa utsläpp av koldioxid.