Myndigheterna skyller på varandra i koldioxidfrågan – inget vill ta ett ansvar

Sitter på ett flyg till Oslo och har samvetskval när jag skriver denna blogg, eftersom jag nu medverkar till ökade koldioxidutsläpp (CO2). Att minska resandet vore dock i sak fel. Det är viktigt att människor har möjlighet att träffas både nu och i framtiden. Vi får i stället hoppas att flygindustrin kommer att arbeta intensivt med att minska sina CO2-utsläpp så att flygresandet kan ske på ett mera miljövänligt sätt. Genom köp av utsläppsrätter så mildras samvetet något.

Energimyndigheten har nu kommit med sin länge eftersökta och kraftigt försenade rapport om hur bl a byggbolagen ska beräkna sina koldioxidutsläpp. Tyvärr så ger inte rapporten någon praktisk vägledning. Byggbolagen famlar därför fortfarande i mörker. Ingen myndighet vill heller ta något ansvar. Miljödepartementet anser inte att det är deras bord utan säger att det är Näringsdepartementets ansvar. Energibolagen har ingen gemensam ståndpunkt utan träter snarare om vilket energislag som är bäst ur CO2- synpunkt och Energimyndigheten ger som bekant ingen vägledning. Resultatet blir ett organiserat kaos. Byggbolagen redovisar nu i stället sina CO2-utsläpp på ett sätt som enskilt passar dem bäst vilket gör det omöjligt att jämföra de olika bolagen med varandra. Detta inger knappast ett större förtroende för vår bransch bland allmänheten.

Det enda som Energimyndigheten är tydliga med är att det inte är relevant att använda olika el-mixer (t ex nordisk eller svensk mix) som beräkningsmodell för CO2-utsläpp, vilket i dag är mycket vanligt även hos kommuner. Likaså tydliggör rapporten att kontrakterad och verifierbar el gäller från elbolagen. Det sistnämnda bör rimligtvis enbart gälla för det befintliga fastighetsbeståndet. När ett kontrakt ska förnyas kan därför CO2-utsläppen både minska eller öka beroende av tillgången på grön el. Detta medför att även årsredovisningarna av CO2-utsläpp kan förändras när kontraktstiden gått ut. Men har man ingen kontrakterad el så vet man i dag inte vad som gäller. Lika så vad som gäller om byggbolaget bygger åt någon annan t ex en bostadsrättsförening. En viss vägledning får man av EU-kommissionen som använder en CO2-kvot på 540 gram per levererad kWh el. Energimyndigheten anger i sin rapport ett spann mellan 5–1000 gram CO2 per levererad kWh el. Rörigt eller hur? Frågan om hur vi ska beräkna CO2-utsläppen är naturligtvis komplicerad. Därför måste både det kunnande och spetskompetens som finns hos Energimyndigheten utnyttjas för ge byggbranschen vägledning och inte som nu att fritt överlämnas till godtyckliga bedömningar hos byggherrar, byggbolag, fastighetsägare och kommuner.

I brist på någon form av beräkningsstandard så består många bolags kreativitet av att köpa grön el eller att köpa in sig i ett vindkraftverk. Man måste emellertid vara medveten om att denna el redan finns och är således bokförd och därför inte påverkar CO2-utsläppen. Man kan inte köpa sig fri från sitt miljöansvar. Energieffektivisering och hushållning måste alltid ske oberoende om man köper grön el så att den gröna elen räcker till flera. Effektivisering och hushållning skapar dessutom möjlighet att minska motsvarande mängd el från ett ”smutsigt kolkraftverk” i Europa. I ett europeiskt perspektiv så är därför den effektivaste miljöinsatsen Sverige kan göra, att exportera CO2-fri el till kontinenten.

Eftersom varken Energimyndigheten, departementen eller energibolagen kan eller vill ge byggsektorn någon tydlig vägledning måste åtminstone byggbranschen försöka utveckla en egen gemensam ”CO2-standard” så att bostadsköpare och konsumenter åtminstone får möjlighet att själva jämföra de olika byggbolagens insatser och kreativitet för att minska sina egna CO2-utsläpp vid nyproduktion av bostäder. Detta är ett högst rimligt konsumentkrav. Nu planerar de större byggbolagen att träffas för att försöka komma fram till en gemensam strategi hur vi ska redovisa CO2-utsläppen. Vi får väl se om vi förhoppningsvis lyckas uppnå någon enighet – om inte så blir det ytterst pinsamt även för byggbranschen.