Kloka energiprioriteringar nyckeln till framgång i klimatarbetet.

Energifrågan är direkt sammanlänkad med utsläppen av koldioxidgaser. En intressant frågeställning är därför, vad ska vi prioritera och hushålla med värme, el eller utsläpp av koldioxid? Svaret är inte självklart utan är helt beroende av vilken energitillförsel vi avser, högvärdig el eller lågvärdig värmeenergi. Sett ur ett europaperspektiv genererar el de största utsläppen av koldioxid genom de kolkondenskraftverk som dominerar i Europa. Självklart ska vi hushålla med både värme och el, men då baserat på kloka beslut och inte på vad hjärtat säger och ögat ser. Vi måste alltid grunda våra beslut med både hjärta och hjärna genom att alltid försöka prioritera rätt energiåtgärder i rätt ordning.

Politiker, men också byggbranschen, har ofta en benägenhet att följa det som för tillfället är på modet. Den senaste trenden är de så kallade ”passivhusen” ofta utformade med dubbla väggtjocklekar som ger en relativt låg värmebesparing på 3 kWh/m2 per uppvärmd area och år. Merkostnaden är cirka 350 till 390 kr/BTA jämfört med normalisolerad vägg, momsen inte inräknad. Detta motsvarar ungefär husets dubbla tekniska livslängd beräknat på ett fjärrvärmepris på 70 öre/kWh. Motsvarande värmebesparing får man exempelvis genom att sänka inomhustemperaturen med en grad. Att som passivhusföreträdrarna förordar bygga flerbostadshus utan traditionella radiatorsystem med enbart tilluftsvärme som en kompensation för de ökade kostnaderna kan vara tveksamt ur ett kundperspektiv. Många boende vill själva kunna reglera sin inomhustemperatur t ex svalare sovrum, utan att därför tvingas att öppna fönster för att kyla. Andra skäl är att andelen internvärmetillskott som utgör en viktig förutsättning för att ta bort radiatorerna, blir allt mindre från belysning, vitvaror och hemelektronik, bland annat genom nya EU-direktiv för standby-el och kommande förbud av glödljus. Vi måste också vara observanta på oönskade övertemperaturer.

För ”lågenergihus” är det viktigt med effektiv värmeåtervinning, energisnåla fönster, god värmeisolering och el-effektivisering. Att installera solfångare minskar inte husets värmebehov utan enbart andelen köpt energi. Inom tätorter med fjärrvärme borde därför all solvärme på hustaken föras direkt ut på fjärrvärmenätet för en lastutjämning så att alla får dra nytta av solvärmen.

För att minska koldioxidutsläppen måste el-hushållning prioriteras. Värmeenergi från miljövänlig fjärrvärme som har en energimix med cirka 70 procent förnybart bränsle genererar cirka 70 gram koldioxid/kWh på marginalen. Motsvarande för el-energi är cirka 400 gram/kWh. Nivån på redovisad koldioxidkvot för el stöds av Energimyndigheten t ex när ett byggbolag uppför ett flerbostadshus till en bostadsrättsförening och man inte vet hur föreningen långsiktigt kommer att handla upp el.

Genom att prioritera åtgärder till ett ändrat beteende, t ex att införa teknik som stimulerar till en minskad el-användning nås större klimat- och energihushållningseffekter än extremt tjocka väggar. Ett mål i Sverige borde därför vara att ersätta el-importen och att istället exportera koldioxidfri el till Europa. På detta sätt skapas förutsättningar till en global minskning av koldioxidutsläppen genom att el-exporten skapar möjligheter till en minskning av motsvarande andel ”smutsig el” från ett kolkondenskraftverk på kontinenten. El borde därför bli en viktig svensk miljöexportprodukt. Vi får inte inlåta oss i någon form av koldioxidprotektionism genom att säga att allt är bra i Sverige med vår miljövänliga el så vi kan strunta i andra länder. Koldioxiden känner inga nationsgränser. Vi kan inte längre lösa klimatproblemen med samma slags tänkande som ledde fram till problemen.

Man får inte uppfatta mitt inlägg som att jag skulle vara negativ till passivhusen, vilket absolut är inte är sant. Passivhusen har bidragit mycket till att lyfta fram energifrågorna i ett helt nytt fokus. Mina synpunkter ska snarare ses som att man borde prioritera vissa delar på ett förnuftigare sätt. Det är viktigt att acceptera och förstå att det alltid finns ett samband mellan fastighetsekonomi, kundens ekonomi och miljöekonomi. Dessa tre ekonomier måste samverka ifall vi i framtiden ska kunna mångfaldiga flerbostadshus med långsiktiga bra energi- och miljölösningar med låga utsläpp av koldioxid och samtidigt med en god projektekonomi. Svensk byggindustri måste nu ta ett betydligt större helhetsansvar för klimatfrågorna och intressera sig för energieffektivitet, sunda hus, energitillförselfrågorna och sambandet med koldioxidutsläppen.

/Johnny