Kan den globala uppvärmningen bidragit till fuktskador på enstegsputsade träregelväggar?

Veidekke har som ett av flera byggföretag medverkat som sakkunniga i arbetet med rapporten2000:16. Veidekke har också följt SP:s rekommendation och genomfört fuktmätningar i alla egenutvecklade bostadsprojekt med den aktuella konstruktionen. Resultatet visar inga fuktindikationer som är oroande. Arbetet är delvis finansierat av Svenska Byggbranschen Utvecklingsfond (SBUF).

Inventeringarna visar att det förekommer fuktskador och högt fuktinnehåll i många byggnader. Skador förekommer i hela Sverige utom i norr. Västra och södra Sverige har större andel skador än i de östra delarna. Putsbärare med cellplast har högre skadefrekvens än putsbärare av mineralull. Skadefrekvensen har ofta varit över 50 procent av de undersökta husen vilket naturligtvis är mycket oroande. Men varför kommer skaderapporterna nu. Konstruktionen har används i över 20 år i Sverige. Därför är det mycket märkligt att Boverket inte anser att konstruktionen är beprövad efter så många år.

Kan skadorna som nu upptäckts möjligen bero på eller förvärrats av att klimatet förändrats på grund av den globala uppvärmningen till en värmare och fuktigare miljö som negativt påverkar biologiska och fuktkänsliga material. Svaret ges inte i SP undersökning.

Däremot så kan man konstatera att den traditionella enstegskonstruktionen är sårbar och inte tillräcklig robust. En konstruktion måste naturligtvis vara så förlåtande att den ska tåla mindre fel utan att det orsakar skador. Byggandet är fortfarande ett hantverk och det byggs utomhus under alla årstider.

De flesta skador har orsakats av att vatten trängt in vid otätheter och sedan inte kunna torka ut med fukt och mögelskador som följd. Anslutningen mellan fönster och vägg, infästning av stuprör, lampor, genomföringar vid balkonger, skärmtak och plåtdetaljer är exempel på detaljer som har varit svåra att få täta och som alltid måste utföras på ett godtagbart fackmannamässigt sätt.

När SP redovisade sin larmrapport för drygt två år sedan tog Veidekke beslut om att direkt stoppa all produktion med enstegstätade regelkonstruktioner. Vi till och med rev väggar i en redan pågående produktion. Veidekke har hittills aldrig drabbats av någon fuktskada i denna typ av väggkonstruktion. Veidekke har också på eget initiativ och med hjälp av en oberoende konsult i efterhand kontrollerat samtliga egenutvecklade bostadshus som Veidekke har byggt med denna metod utan att finna några oroande fuktvärden. Vi har också erbjudit samtliga dessa fastighetsägare nya mätningar om de så önskar. Varför vi har klarat oss bättre än andra byggföretag finns det inget självklart svar på

Konstruktioner under utveckling för nyproduktion
Vid provningar i full skala i SPs laboratorium har regntätheten hos olika väggsystem och olika detaljlösningar kontrollerats vid olika regn- och kraftig vindbelastning. Provningarna visar att det går att få väl fungerande väggar i laboratoriemiljö om detaljerna utförs så att vatten som kommer in också leds ut. I rapporten diskuteras tre konstruktionsprinciper för putsade regelväggar. Med väl genomtänkta och rätt utförda detaljer fungerar de vid provning i laboratorium. Hur konstruktionen fungerar långsiktigt vet man inte förrän väggen suttit på plats under en längre tid och fuktmätningar kontrollerat dess egenskaper.

• Tvåstegstätad, dränerad vägg med tåliga material och väl utförda detaljer (Veidekkes förslag och bidrag till utredningen)

• Tvåstegstätad, dränerad och ventilerad vägg med tåliga material och väl utförda
detaljer. Tekniken har används både i Norge och Sverige.

• Modifierad enstegstätad vägg med tåliga material och väl utförda detaljer.

När de föreslagna lösningarna som testats i laboratoriemiljö sedan ska anses som beprövade när de ska byggas i full skala tycks Boverket ha svar på?