Inför klimatkonferensen i Durban i Sydafrika – vad gör Sverige

Inför klimatkonferensen i Durban i Sydafrika – vad gör Sverige
Förväntningarna blir allt mindre inför klimattoppmötet i Durban Sydafrika den 28 november – 9 december 2011. Köpenhamn blev ett fiasko. I Cancún i Mexiko bröt inte konferensen samman vilket betraktades som en framgång. Så med den bakgrunden är förväntningarna små inför Durban. Klimatmötet omnämns mycket lite i media jämfört med tidigare klimatmöten. Detta visar också hur låg prioriteringen och intresset är även hos massmedia. Prins Daniels och Victorias göranden får betydligt större utrymme än vad som ska avhandlas i Durban. FN:s klimatpanel (IPPC) skriver i en rapport som presenterades den 18 november i Kampala i Uganda att man förväntar sig fler torrperioder och värmeböljor i framtiden. Av rapporten framgår att forskarna bakom rapporten är 99 procent säkra på att jorden går mot ett ökat antal värmeböljor och färre köldknäppar. Rapporten talar också om att vissa häftiga regnväder som hittills inträffat en gång vart tjugonde år kommer att öka till två gånger vart tionde år i slutet av århundradet. Det finns i dag inga internationella mål för utsläppsreduktioner, bara mål om att klimatförändringarna inte får överstiga två grader. Men vem som ska minska sina utsläpp, hur mycket och när, det vill säga exakt samma frågor som diskuteras sedan klimatkonventionen undertecknades för snart 20 år sedan. Protektionismen länder emellan är viktigare än vad som kan hända med våra framtida generationer. Klimatfrågan riskerar därför att bli ett allt allvarligare framtida konflikthot.

Det råder i dag en stor misstro och brist på förtroende från de fattiga länderna. Industriländerna (I-länderna) kräver att de rikaste av utvecklingsländerna (U-länderna) även ska ta ett ansvar trots att dessa inte skapat de globala klimatproblemen. En av de mest kända konfliktpunkterna är var pengarna ska tas ifrån. I-länderna har lovat att utöver biståndsmedel tillföra så kallad ”fast track-pengar” som ett kortsiktigtbistånd fram till 2013. Sverige tillhör de länder där biståndsprojekt dubbelräknas och påstås vara klimatfinansiering. U-länderna drabbas alltid värst. Av alla dödsoffer som inträffat på grund av extremt väder sedan 1970 har 95 procent drabbat u-länderna. I-länderna har historiskt det största ansvaret. Det som är oroande är att utvecklingen hela tiden går år fel håll. För 2010 registrerades de högsta utsläppstalen av koldioxid (CO2) sedan mätningarna började. Att notera är att Kina nu är världens största energikonsument. Landet svarade 2010 för drygt 20 procent av världens totala energianvändning. USA:s andel är 19 procent. Vi är i sannolikt redan i dag intecknade för en två graders global ökning av jordens medeltemperatur. Planeten jorden kan nu inte längre absorbera mera koldioxid.

Vad gör då Sverige – vita certifikat?
Vita certifikat är ett exempel som föreslås av EU- kommissionen som en del av klimatarbetet. Vita certifikat ”tvingar” energibolagen att uppnå en viss schematisk årlig energibesparingskvot. Energileverantörerna åläggs att minska sina kunders energianvändning som motsvarar 1,5 procent av sin årliga volymförsäljning. Efterfrågan på vita certifikat skapas genom att kvotpliktiga aktörer blir skyldiga att inneha en viss mängd certifikat som motsvarar det beting de ålagts. Åtgärderna ska finansieras genom att kundkollektivet via energinotan får betala även för dem där inga åtgärder vidtas. Systemet är redan infört i Storbritannien där slutkunden får betala cirka 45 euro per år. Systemet är i sin nuvarande utformning knappast lämpligt för svenska förhållanden. Vita certifikat riskerar även att överlappa både energiskatter och bidrag. Även Energimyndigheten är tveksam till EU:s förslag och menar att det är svårt att sätta ett pris på ett certifikat eftersom varje åtgärd kan ge olika energibesparing beroende av vilka andra åtgärder som vidtagits. Det är också en fråga om rättvisa för de som varit ambitiösa och gått före med åtgärder. Det handlar också om att vidta kloka åtgärder som minskar utsläppen av växthusgaser. El-effektivisering måste prioriteras framför åtgärder som att t ex tilläggsisolera en fastighet som får värme via miljövänlig fjärrvärme med en energimix av i huvudsak biobränslen. Vita certifikat tar inte heller direkt hänsyn till kvaliteten på energin (exergi). Med den framgångsrika svenska miljövänliga fjärrvärmen och utbyggnaden av kraftvärme baserat på biobränsle är det tveksamt om vita certifikat i sin nuvarande utformning passar in i det svenska energisystemet. Att vi sedan har ett omdiskuterat och tvivelaktigt monopolsystem på fjärrvärme är en annan historia i detta sammanhang.

Prioritera teknik som kan förändra människors beteende
FN:s klimatpanel anser att beteendeförändringar är nödvändiga, framförallt hos i-länderna. Teknik för att ändra människors beteende kan ge lika stora besparingar som vita certifikat. För att den vanliga konsumenten i Sverige ska finna det meningsfullt att hushålla med sin egen energi krävs det energifakturor som är lätta att förstå och där hushållningsåtgärder ger tydliga effekter direkt i plånboken. Tidigare fick man en elräkning som var svår att förstå. Nu får man ofta två räkningar (kraft och nät) som ofta är svårtolkade. Man frågar sig varför komplicera på detta sätt.? Det rimliga vore ta bort alla fasta kostnader och att i stället ha en helt rörlig kostnad som även täcker in underhåll och förvaltning av nätet. Det finns inga annan sektor som har denna uppdelning. När vi handlar konsumentvaror är det ett pris och till exempel inget påslag för transporter. När man tankar sin bil så är det en helt rörlig kostnad. En helt rörlig kostnad ökar direkt incitamenten för både investeringar och effektiviseringar hos brukaren där hushållningens effekter syns direkt i plånboken. En faktura bör innehålla uppgifter om kundens el- och varmvattenförbrukning både i kilowattimmar och i kronor samt en uppgift om husets medelförbrukning. Kunden får på detta sätt en uppfattning om hans energianvändning är låg eller hög. Naturligtvis blir det alltid avvikelser beroende på familjesammansättning och lägenhetsstorlek. Tekniken finns redan tillgänglig. Dessa hushållningsåtgärder kan göras till relativt låga kostnader som med fördel även kan omfatta hela det befintliga bostadsbeståndet. Här har energibolagen ett stort ansvar. Att gå in och titta på webben är möjligt redan i dag. Men det är ytterst få som är intresserade eller tar sig tid till detta. Huvuddelen av konsumenterna reagerar först är när det är dags att betala sin energiräkning. Fortfarande är det emellertid priset på energin eller koldioxidavgifter som är de viktigaste styrmedlen för energihushållning.