Fjärrvärmemonopolet driver mot ett ökat elberoende?

Fjärrvärmemonopolet kan utgöra ett hinder för en fortsatt och nödvändig utbyggnad av fjärrvärme och kan på sikt medföra att vi bygger in oss i ett onödigt elberoende. På grund av den höga prisnivån på fjärrvärme installerar allt fler fastighetsägare bergvärmeanläggningar med eldrivna värmepumpar inom befintliga fjärrvärmeområden eller där det borde vara fjärrvärme. Att installera bergvärme inom fjärrvärmeområden ökar utsläppen av koldioxid på grund av ett ökat marginalelberoende från ”smutsigt” kolkondenskraftverk på kontinenten. Konkurrensverket överväger att säga ja till en prisreglering för att åtminstone bryta monopolets prissättning.

Fjärrvärme har hittills haft en mycket positiv utveckling i Sverige ur miljösynpunkt. Genom fjärvärmeutbyggnaden har utsläppen av koldioxid och svavel för uppvärmning minskat med cirka 90 procent sedan i början av 70-talet. Svensk fjärrvärmeteknologi står också i världsklass och borde vara en hög intressant svensk exportvara. Det är bara en tidsfråga på cirka tio år innan huvuddelen av all fjärrvärmeproduktion i Sverige är baserad på biobränslen eller återvunnen energi. Utsläppen av koldioxid börjar då närma sig noll. Cirka 80 procent av alla flerbostadshus är i dag anslutna till någon form av fjärrvärme. Nästa intressanta steg som redan pågår är fjärrvärmeutbyggnad med kraftvärme för el och värme som väsentligt kommer att öka energieffektiviteten i anläggningarna.

Det som oroar den annars så positiva bilden är fjärrvärmebolagens monopolställning i ett demokratiskt samhälle. Monopolet med dess prissättning och att fjärrvärmebolagen ensidigt beslutar var utbyggnad ska ske upprör i dag många byggherrar, bostadsbolag, fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Hade inte Sveriges kommuner som tidigare stod som huvudägare till fjärrvärmebolagen tagit ett stort övergripande samhällsekonomiskt ansvar och drivit på utvecklingen skulle inte fjärrvärmen varit så utbyggd som den är i dag. I dag tas ingen tydlig hänsyn till långsiktiga samhällsekonomiska aspekter vid utbyggnad av fjärrvärmenäten utan det sker enbart på en relativ kortsiktig kommersiell basis. Utan att behöva riskera att utsättas för en konkurrenssituation bestämmer fjärrvärmebolagen i dag helt ensidigt var utbyggnad ska ske. Skulle annan infrastruktur bedömas på samma sätt skulle knappast den spårbundna trafiken vara som i dag t ex Botniabanan. För infrastrukturprojekt som fjärrvärme måste helt andra samhällsekonomiska hänsyn tas t ex ansvar för att minska utsläppen av koldioxid (CO₂) utan marginalelinsats.

Ett alternativ till fjärrvärme är att installera bergvärmeanläggningar inom tätbebyggda områden. Fjärrvärmebolagen anför detta som ett exempel på att det finns en konkurrenssituation. Det är som om Stockholms Lokaltrafik skulle säga vi har inget monopol – ni kan ju alltid ta bilen i stället för att åka kollektivt. Att installera bergvärme inom fjärrvärmeområden är negativt ur utsläpp av växthusgaser och ökar det framtida marginalelberoendet. Det svenska elnätet är i dag ihopkopplat med övriga Europa, en utbyggnad som ständigt ökar. Eftersom huvuddelen av Europas produktion av el sker genom kolkondenskraftverk så ökar därigenom elberoendet av kolkondens från kontinenten och därigenom utsläppen av koldioxid genom el på marginalen. Koldioxiden struntar som bekant totalt i våra nationsgränser så det berör även Sverige.

 Den höga prissättningen på fjärrvärme gör att många fastighetsägare hellre väljer att installera bergvärme där det hade varit naturligt att dra fram fjärrvärme med ett ökat marginalelberoende som följd. Där bergvärmeanläggningar installeras kommer dessa för nästan all framtid utgöra ett hinder och låsning för en senare utbyggnad av fjärrvärme. Prissättningen gör också att allt fler väjer att till och med installera bergvärme inom de befintliga fjärrvärmenäten. Ett exempel på senare tid finns i centrala Stockholm där man till och med installerar bergvärme mitt på Södermalm. Att man råkade hamna i tunnelbanan var nog ett misstag och inget försök att utnyttja tunnelns värme!

Sveriges Television har granskat samtliga fjärrvärmebolag i Sverige. Resultatet visar stora höjningar, i vissa fall uppemot 70 procent sedan år 2000. Samtidigt tjänar bolagen miljardbelopp. Att förhandla på lika villkor med ett monopolbolag är erfarenhetsmässigt svårt. Alternativet är lagstiftning vilket känns olyckligt och inte överensstämmer med näringslivets strävan till frivilliga överrenskommelser. Men kanske blir detta det enda alternativet om ingenting görs.