Beteenden och eleffektivisering får allt större betydelse för energibalansen och koldioxidutsläppen (CO2)

Beteenden och eleffektivisering får allt större betydelse för energibalansen och koldioxidutsläppen (CO2)
Flerbostadshusen blir allt energieffektivare. Men vad ska vi egentligen hushålla med, el eller fjärrvärme, om vi vill prioritera både låg energianvändning och låga utsläpp av koldioxid (CO2)? Frågan är komplicerad och kan se olika ut främst beroende av hur energitillförselns bränslemix ser ut och hur man räknar CO2. Förutsättningarna för vilka energiåtgärder som ska prioriteras förändras också allt eftersom flerbostadshusen blir allt energisnålare. I Boverkets nybyggnadsregler BBR, är normkravet från 1 januari 2012, 90 kWh/m2 A temp för klimatzon III, (söder om Dalälven) exklusive hushållsel. För certifieringen enligt Svanens kriterier (Svensk Miljömärkning AB) är motsvarande krav 68 kWh/m2, för att nå guld för Miljöbyggnad 59 kWh/m2 och för Kretslopps- och Miljöstyrningsrådet 75 kWh/ m2 (Byggsektorn). Vissa kommuner till exempel Stockholm stad, planerar att ställa motsvarande energikrav på 55 kWh/m2 vid försäljning av staden ägd mark.

Beslut kommer sannolikt att tas av kommunfullmäktige i slutet på januari 2012. Andelen energi enbart för uppvärmning blir då så låg som cirka 20 kWh/m2. Hushållsel ligger i dag på 25-30 kWh/m2 det vill säga ofta på högre nivå än uppvärmningen. Energimyndighetens förslag på svensk tolkning av EU:s direktiv med ”Nära Nollenergibyggnader” hade som mål att 55 kWh/m2 skulle gälla för flerbostadshus från 2021. Förslaget kommer sannolikt inte att tas av regeringen. Regeringen kommer istället med en proposition våren 2012 där direktivet i stället kommer att kopplas till Boverkets byggregler som grund för den svenska tolkningen av EU-direktivet. Motivet från Boverket är att förslaget från Energimyndigheten inte är fastighetsekonomiskt relevant. Regeringens förslag kommer nog att vecka en hel del debatt. Intressant i sammanhanget är att den totala energianvändningen exklusive hushållsel redan i dag ligger på cirka 80 kWh/m2 för nyproducerade flerbostadshus i klimatzon III, det vill säga redan lägre än gällande lagkrav. Men vi i byggbranschen förstår oss nog inte på fastighetsekonomi om man ska tolka Boverket rätt.

Även Sverige har ett globalt ansvar för att minska CO2-utsläppen
För att minska CO2-utsläppen måste i första hand elhushållning prioriteras. Att minska både hushålls- och driftelen har därför en stor betydelse även i ett globalt perspektiv. Vi får inte inlåta oss i någon form av koldioxidprotektionism i Sverige som t ex Boverket gör i sin rapport 2011:34 till regeringen. De skriver att när eluppvärmd byggnad värms med en effektiv värmepump så använder det eluppvärmda huset ur ett ”svenskt perspektiv” mer förnybar energi än den fjärrvärmevärmda byggnaden. Allt är med andra ord bra med vår egen ”svenska CO2-fria el” så vi kan därför strunta i andra länder och deras utsläpp. Vi har ingen ”svensk el”. Det svenska elnätet är sammankopplat med kontinenten. Koldioxiden bryr sig som bekant inte om hur Sveriges gränser sattes efter freden med Ryssland 1809. Boverket kan inte ställa sig vid sidan om klimatfrågan. Det vore märkligt att om Sverige med sin historia av internationellt engagemang skulle strunta i de globala klimatproblemen genom att en svenskt statlig myndighet talar om ”svensk el”. Vi får hoppas att regeringen är kloka nog att även se det globala perspektivet. I sammanhanget vore det också klädsamt om Boverket och Energimyndigheten kunde ha en bättre samsyn i dessa frågor som berör förnybara energikällor i bebyggelsen och tolkningen av EU-direktivet för ”Nära Nollenergibyggnader”.

Utmaningen blir nu att införa pedagogisk informationsteknik ur ett konsumentperspektiv som stimulerar till ett ändrat beteende med en minskad förbrukning av hushållsel. Information om den egna förbrukningen måste redovisas både i kronor och kWh samtidigt som man kan se genomsnittsförbrukningen av hela flerbostadsfastigheten. På detta sätt får man information om den egna energianvändningen är hög eller låg. Den största sparpotentialen finns naturligtvis inom det befintliga bostadsbeståndet där tyvärr projektekonomin är den stora och svåra akilleshälen och därmed det största hindret. Men att inte göra någonting åt den befintliga bebyggelsen är den största kapitalförstöringen. Att minska hushållselen både för befintlig- och nybebyggelse är emellertid tekniskt möjlig redan i dag till rimlig kostnad och utan att komforten behöver sänkas. Skulle hushållen kunna minska sin el på marginalen med 340 kWh per lägenhet och år (motsvarande 15 procent) i det befintliga flerbostadshusbeståndet genom effektivare teknik och informationsteknologi skulle försiktigt beräknat utsläppen av CO2 kunna minska med 270 000 ton per år i Sverige. Det motsvarar vad 180 000 personbilar årligen släpper ut på 1000 mils körning.

Fjärrvärmemonopolet minskar möjligheter till eleffektivisering
Så länge monopolsituationen och prissättningen för miljövänlig fjärrvärme kvarstår är risken stor att allt fler bergvärmeanläggningar kommer att installeras inom fjärrvärmeområden. Ett framtida allvarligt problem är att fjärrvärmebolagen i kraft av sin monopolställning inte vill dra fram fjärrvärme till områden med låg energitäthet till exempel gruppbebyggda småhusområden på grund av bolagens alltför kortsiktiga lönsamhetskrav. Hade detta synsätt tidigare varit vägledande skulle inte fjärrvärmeutbyggnaden i Sverige varit vad den är i dag. Alternativet blir då eluppvärmda byggnader med effektiva värmepumpar d v s helt mot önskad utveckling även om inte Boverket har den uppfattningen. Fjärrvärmebolagen måste börja med lågtemperateknik där Västerås stad genom Mälarenergi AB varit föregångare. Det ska bli intressant att följa hur energibolagens synsätt kommer att rimma med EU-direktivet för Nära Nollenergibyggnader, där kravet är att energitillförseln till nya bostadshus ska vara förnybar och närproducerad.