Johnny Kellner

Beteenden och eleffektivisering får allt större betydelse för energibalansen och koldioxidutsläppen (CO2)
Flerbostadshusen blir allt energieffektivare. Men vad ska vi egentligen hushålla med, el eller fjärrvärme, om vi vill prioritera både låg energianvändning och låga utsläpp av koldioxid (CO2)? Frågan är komplicerad och kan se olika ut främst beroende av hur energitillförselns bränslemix ser ut och hur man räknar CO2. Förutsättningarna för vilka energiåtgärder som ska prioriteras förändras också allt eftersom flerbostadshusen blir allt energisnålare. I Boverkets nybyggnadsregler BBR, är normkravet från 1 januari 2012, 90 kWh/m2 A temp för klimatzon III, (söder om Dalälven) exklusive hushållsel. För certifieringen enligt Svanens kriterier (Svensk Miljömärkning AB) är motsvarande krav 68 kWh/m2, för att nå guld för Miljöbyggnad 59 kWh/m2 och för Kretslopps- och Miljöstyrningsrådet 75 kWh/ m2 (Byggsektorn). Vissa kommuner till exempel Stockholm stad, planerar att ställa motsvarande energikrav på 55 kWh/m2 vid försäljning av staden ägd mark.

Efter klimatmötet i Durban i Sydafrika. Resultatet – Vi kan väl träffas igen!
Blev klimatmötet i Durban i Sydafrika en framgång. – Nej knappast. Inför klimatmötet var förväntningarna så lågt satta att det blev en stor framgång att Kyotoprotokollet inte skrotades! De stora vinnarna i Durban är nu de som förorenar mest. Fortfarande så har USA och Kina inte ratificerat Kyotoavtalet. Det mest konkreta resultatet är att alla de 194 länderna har åtagit sig att arbeta fram en färdplan för ett nytt klimatavtal som ska börja gälla år 2020. Men avtalet är inte juridiskt bindande. Ordet legalt bindande är bortkompromissat. Bromklossarna ledda av USA lyckades införa ett hävningsvillkor, som riskerar att förhindra att avtalet blir juridiskt bindande. Avtalet antyder inte ens datum när utsläppen ska börja minska och hur mycket olika länder ska minska sina utsläpp. Den gröna klimatfonden som beslutades vid förra klimatmötet i Cancún i Mexiko som ska generera pengar för klimatåtgärder i utvecklingsländerna kvarstår. Men inga medel har hittills flutit in ett år efter Cancún. Trovärdigheten minskar ytterligare av att Kanada efter konferensen meddelat att de drar sig ur Kyotosamarbetet. I dag omfattar Kyoto-avtalet ungefär 30 procent av världens samlade koldioxidutsläpp. Med en krympande skara länder som finns med kommer ett eventuellt ”Kyoto 2” troligen bara omfatta 15 procent av koldioxidutsläppen. Färdplanen blir inte enklare av detta.

Inför klimatkonferensen i Durban i Sydafrika – vad gör Sverige
Förväntningarna blir allt mindre inför klimattoppmötet i Durban Sydafrika den 28 november – 9 december 2011. Köpenhamn blev ett fiasko. I Cancún i Mexiko bröt inte konferensen samman vilket betraktades som en framgång. Så med den bakgrunden är förväntningarna små inför Durban. Klimatmötet omnämns mycket lite i media jämfört med tidigare klimatmöten. Detta visar också hur låg prioriteringen och intresset är även hos massmedia. Prins Daniels och Victorias göranden får betydligt större utrymme än vad som ska avhandlas i Durban. FN:s klimatpanel (IPPC) skriver i en rapport som presenterades den 18 november i Kampala i Uganda att man förväntar sig fler torrperioder och värmeböljor i framtiden. Av rapporten framgår att forskarna bakom rapporten är 99 procent säkra på att jorden går mot ett ökat antal värmeböljor och färre köldknäppar. Rapporten talar också om att vissa häftiga regnväder som hittills inträffat en gång vart tjugonde år kommer att öka till två gånger vart tionde år i slutet av århundradet. Det finns i dag inga internationella mål för utsläppsreduktioner, bara mål om att klimatförändringarna inte får överstiga två grader. Men vem som ska minska sina utsläpp, hur mycket och när, det vill säga exakt samma frågor som diskuteras sedan klimatkonventionen undertecknades för snart 20 år sedan. Protektionismen länder emellan är viktigare än vad som kan hända med våra framtida generationer. Klimatfrågan riskerar därför att bli ett allt allvarligare framtida konflikthot

Nära Nollenergibyggnader snart redan här. Men hur kommer EU att tolka det svenska fjärrvärmemonopolet?
EU:s direktiv för Nära Nollenergibyggnader införs redan nu till delar av allt fler kommuner. Bland annat föreligger ett förslag för Stockholm stad inom dess nya miljöprogram. EU anger januari 2021 som slutpunkt för att uppnå
55 kWh/m2 A temp för Nära Nollenergibyggnader. I Stockholms Miljöprogram 2012-2015 ställs krav på att vid all marktilldelning av kommunal mark ska energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel understiga
55 kWh/m2 vid nyproduktion av bostäder redan från den 1 januari 2012. Stockholm stad har det väl förspänt för att i övrigt uppfylla EU-direktivets övriga krav på att t ex huvuddelen av all tillförsel av energi ska vara närproducerad och ske med förnybara energikällor tack vara en bra utbyggnad av miljövänlig fjärrvärme. Det gäller nu för den svenska regeringen att övertyga EU att svensk fjärrvärme både ska räknas som närproducerad och förnybart. Förhoppningsvis är det inte ledningarnas längd som ska vara avgörande. Men är det så enkelt?

Veidekke har tillsammans med Cramo och Fortum utvecklat fjärrvärmeanslutna byggbodar i stället för de traditionellt eluppvärmda. Huvudskälet är att minska utsläppen av koldioxid (CO2) genom att inte använda kvalificerad el för lågvärdig uppvärmning och tappvarmvatten i bodarna. Inom kv Ytterskär i brf Snökristallen i Västertorp i södra Stockholm där vi under augusti 2011 färdigställt ett flerbostadshus med 36 lägenheter har vi haft en etablering med 10 byggbodar. Varje byggbod har en värme- och tappvarmvattenförbrukning motsvarande cirka 7600 kWh per år exklusive el för belysning och apparater. Den totala driftbesparing som vi gör är cirka 40000 kr under ett normalår enbart på konverteringen till miljövänlig fjärrvärme. Under ett och ett halvt års etablering skulle besparingen bli cirka 60000 kr beroende av energiprissättningen.

Energieffektivisering räcker inte för att klara Sveriges uppställda miljömål
De ekonomiska vinster som uppnås genom energieffektivisering används i regel inom industrin till nyinvesteringar i den egna verksamheten och bland hushållen som ökad konsumtion. Totalt sätt innebär detta att energianvändningen faktiskt i många fall ökar genom energieffektivisering men minskar per produktionsenhet vilket leder till ökad BNP. För hushållet innebär ofta en investering i en betydligt energisnålare bil att det leder till att man i stället kör längre sträcka än man skulle gjort. Per kilometer är naturligtvis bilen energisnålare med den totala bränsleanvändningen minskar inte. Hela vårt samhälle är uppbyggt för att nå tillväxt enlig BNP-modellen. Vid lågkonjunkturer sjunker BNP och vi kan alla få problem. Köpkraften sjunker, antalet arbetstillfällen minskar och företagen slutar att investera. Människor med stora lån får problem vilket på senare tid även gäller för enskilda stater (Grekland Irland, Portugal e t c).

BNP mäter enbart samman alla ekonomiska transaktioner i ett land. Mätningen sker märkligt nog utan någon hänsyn till vilken kvalitet eller långsiktig effekt transaktionerna har. Till exempel föroreningar, skador på ekosystemet, utfiskningen och resursslöseri räknas inte in som negativa poster. Det är till och med så att ju fler trafikolyckor som inträffar så ökar BNP-tillväxten. Anders Wijkman och Johan Rockström beskriver detta väl i sin utmärkta bok ”Den stora förnekelsen”. Miljörisker finns även med våra utsläppsrätter. Om inte våra resurser börjar användas mer effektivt och fördelas mera förnuftigt riskerar vi att i en nära framtid kunna få allvarliga politiska konflikter. Begränsas människor i utsatta länder av att kunna försörja sig på grund av klimatförändringarna riskerar vi att stora folkomflyttningar kommer att ske. Klimatflyktingarna riskerar därför att bli ett allvarligt konflikthot.

Veidekkes koncept för sitt lågenergihus TellHus har blivit Svanencertifierat
Efter ett år av tufft och men målmedvetet arbete har Veidekkes lågenergihus TellHus fått Svanens miljöcertifiering. Certifieringsbeviset delades ut av Svensk Miljömärkning den 21 mars 2011 på Energitinget i Stockholm. För flerbostadshus har Veidekke tagit beslut att alla egenregiprojekt med vår egen byggverksamhet ska byggas enligt detta koncept.

Hur länge kan vi köra mot enkelriktat
Att introducera nya egna frivilliga krav på miljöåtgärder inom byggbranschen är en process som kan ta tid och kan väcka motstånd i början. Speciellt miljöåtgärder som initialt kan medföra något högre kostnader. Därför är det väsentligt att ledande befattningshavare i branschen redan från början markerar sitt stöd. Om inte så sker blir ofta den första kreativa reaktionen att finna metoder eller argument för att undvika dessa ”dumma miljöpålagor”. Att hitta smitvägar genom att försöka köra mot enkelriktat kan pågå en viss tid. Men en dag kommer man inte undan kundernas hygienkrav och då det kan bli dyrt. Så dyrt att det äter upp alla kortsiktiga vinster man gjort tidigare. Det slutar med andra ord att man till slut blir omkörd och förlorar sin konkurrensförmåga. Det är med andra ord inte alltid långsiktigt hållbart att vänta. Bolag som har en långsiktig och rätt miljöstrategi kommer öka sin konkurrenskraft medan kortsiktighet kan medföra att man hamnar sist i kön hos kunniga beställare.

Svensk energi- och klimatpolitik måste acceptera det faktum att Sverige i dag är en del av Europa. Det svenska elnätet är sammanlänkat med kontinenten och är därmed en del av det Europeiska systemet. Dagens svenska politik utgår tyvärr fortfarande från nationalstaten med ett snävt protektionistiskt synsätt. Vi behöver i dag nya perspektiv för energi- och klimatfrågorna. Vi kan inte längre isolera oss från övriga Europa. Tyvärr så finns det här ingen svensk politisk enighet. Förvånansvärt hävdade ett ledande partierna inom det röd gröna blocket i en TV- debatt inför valet 2010 att Sverige skulle undvika export av el och enbart värna om den inhemska marknaden. Protektionismen finns tydligen inom alla politiskt block. Politikerna har inte förstått att utsläppen av växthusgaser totalt struntar i var Sveriges nationsgränser sattes vid freden med Ryssland 1809.