Johnny Kellner

CSR – Byggbranschens miljöarbete måste vidgas till att ingå i ett större hållbarhetsperspektiv.
Det ställs allt högre krav på både social- och miljöhänsyn från olika viktiga beställargrupper. Ett kraftfullt engagemang bland byggbolagen inom miljö, hållbarhet och sociala områden är därför nödvändigt för att långsiktigt garantera en bibehållen konkurrenskraft. Ansvarstagande enligt CSR (Corporate Social Responsibility) innebär att ett bolag på frivillig väg utöver det traditionella miljö och långsiktiga hållbarhetsarbetet även integrerar social och ekonomisk hänsyn i sin verksamhet. Detta ska ske samtidigt som vinst ska genereras till aktieägarna och sysselsättning skapas. Viktigt i CSR-arbetet och inte minst för miljödelen är att inte utlova sådant som inte kan hållas. Det är med andra ord inte vad man säger att man gör som räknas, utan vad man gör. Därför måste bolagen vara försiktiga med att marknadsföra det man inte kan leva upp till. Risken är då snarare att det får motsatt effekt. ISO 26000, där CSR inryms, är en erkänd vägledande internationell, frivillig deklarationsstandard för socialt ansvartagande som än så länge inte är certifieringsbar.

Klimatfrågan – ledande ekonomer lever kvar i stenåldern.
I en debattartikel i Dagens Nyheter den 26 mars skriver Michael Hoel, professor i nationalekonomi vid Oslo universitet, att det inte ger någon effekt om Sverige går före i klimatpolitiken. Han anser även att en grupp av länders åtaganden, såsom EU:s medlemsstater, har en försumbar effekt på klimatförändringarna eftersom det finns ”kostnader” förknippade med ambitiösa utsläppsåtaganden. Michael Hoels synpunkter står i tydlig kontrast till den ansedda ekonomen Nicholas Sterns, tidigare chefsekonom i världsbanken och ekonomisk rådgivare till premiärminister Tony Blair, som säger ”klimatförändringarna är det största marknadsmisslyckandet som världen hittills skådat”. Enligt Nichlas Stern skulle det i dag kosta ungefär två procent av världens årliga BNP att begränsa klimatförändringarna. De är redan dubbelt så mycket som 2006. Att kostnaden ökar, beror enligt honom, på fem års dröjsmål och på att utsläppen påverkar klimatet mer än man visste då. De långsiktiga ekonomiska konsekvenserna omnämns överhuvudtaget inte av Michael Hoel

Regeringen tar ett steg tillbaka i miljöarbetet
Näringsdepartementet har sänt ut en remiss om regeringens förslag till tolkning av EU:s direktiv för ”Nära nollenergibyggnader”. Departementet föreslår som delmål en högsta energianvändning på 90 kWh per m2 A temp inom klimatzon III (söder om Dalälven) vilket är liktydigt med Boverkets nya krav i BBR 19 för värme, varmvatten och fastighetsel. Den mycket låga ambitionsnivån i förslaget har väckt en stor förvåning hos en stor del av byggbranschen som betraktar energidelmålet som ett steg tillbaka. Det anmärkningsvärda är att detta delmål redan är uppfyllt av en stor del av byggbranschen sedan flera år. Det är till och med svårt att överstiga
90 kWh per m2 när man installerar någon form av värmeåtervinning för flerbostadshus. Kretsloppsrådet och Miljöstyrningsrådet rekommenderar sedan något år tillbaka branschen 75 kWh per m2 inom klimatzon III vilket ska jämföras med departementets förslag på 90 kWh per m2. Kretsloppsrådet representerar hela byggsektorn och Miljöstyrningsrådet är ett av regeringen finansierat expertorgan inom miljöanpassad och annan hållbar upphandling. Tydligen har Näringsdepartementet ingen vetskap om vad regeringens eget expertorgan rekommenderar.

Hur bedriver man ett trovärdigt miljöarbete
Det varken staten eller kommuner som ensamma ska behöva ta ansvar för att minska de globala klimatproblemen. Näringslivet och därmed byggbranschen har här ett stort eget ansvar. Ansvarstagandet är väsentliga för byggbolagens framtida lönsamhet samt för dess långsiktiga trovärdighet. Gör man miljöåtgärder som inte tydligt genomsyrar bolaget i övrigt blir det inte trovärdigt. Om ett byggbolag vill berätta om sina framsteg och är otydliga riskerar man att ge sken av att vara något bättre än vad man egentligen är. Byggbolag som vid en värdering erhåller höga miljöbetyg får inte med automatik ett högt börsvärde. Däremot riskerar man vid låga betyg att få ett lågt börsvärde och skamfilat varumärke. En trovärdig extern kommunikation är därför en ledstjärna för att föra ut ett företags miljö- och hållbarhetsarbete och inte minst för det interna arbetet bland bolagets medarbetare. Man får inte använda miljöargument i sin marknadskommunikation om man inte kan leva upp till dem i det vardagliga arbetet. En framgångsfaktor är att visa att det går att förena miljöarbetet med en god projektekonomi.

Beteenden och eleffektivisering får allt större betydelse för energibalansen och koldioxidutsläppen (CO2)
Flerbostadshusen blir allt energieffektivare. Men vad ska vi egentligen hushålla med, el eller fjärrvärme, om vi vill prioritera både låg energianvändning och låga utsläpp av koldioxid (CO2)? Frågan är komplicerad och kan se olika ut främst beroende av hur energitillförselns bränslemix ser ut och hur man räknar CO2. Förutsättningarna för vilka energiåtgärder som ska prioriteras förändras också allt eftersom flerbostadshusen blir allt energisnålare. I Boverkets nybyggnadsregler BBR, är normkravet från 1 januari 2012, 90 kWh/m2 A temp för klimatzon III, (söder om Dalälven) exklusive hushållsel. För certifieringen enligt Svanens kriterier (Svensk Miljömärkning AB) är motsvarande krav 68 kWh/m2, för att nå guld för Miljöbyggnad 59 kWh/m2 och för Kretslopps- och Miljöstyrningsrådet 75 kWh/ m2 (Byggsektorn). Vissa kommuner till exempel Stockholm stad, planerar att ställa motsvarande energikrav på 55 kWh/m2 vid försäljning av staden ägd mark.

Efter klimatmötet i Durban i Sydafrika. Resultatet – Vi kan väl träffas igen!
Blev klimatmötet i Durban i Sydafrika en framgång. – Nej knappast. Inför klimatmötet var förväntningarna så lågt satta att det blev en stor framgång att Kyotoprotokollet inte skrotades! De stora vinnarna i Durban är nu de som förorenar mest. Fortfarande så har USA och Kina inte ratificerat Kyotoavtalet. Det mest konkreta resultatet är att alla de 194 länderna har åtagit sig att arbeta fram en färdplan för ett nytt klimatavtal som ska börja gälla år 2020. Men avtalet är inte juridiskt bindande. Ordet legalt bindande är bortkompromissat. Bromklossarna ledda av USA lyckades införa ett hävningsvillkor, som riskerar att förhindra att avtalet blir juridiskt bindande. Avtalet antyder inte ens datum när utsläppen ska börja minska och hur mycket olika länder ska minska sina utsläpp. Den gröna klimatfonden som beslutades vid förra klimatmötet i Cancún i Mexiko som ska generera pengar för klimatåtgärder i utvecklingsländerna kvarstår. Men inga medel har hittills flutit in ett år efter Cancún. Trovärdigheten minskar ytterligare av att Kanada efter konferensen meddelat att de drar sig ur Kyotosamarbetet. I dag omfattar Kyoto-avtalet ungefär 30 procent av världens samlade koldioxidutsläpp. Med en krympande skara länder som finns med kommer ett eventuellt ”Kyoto 2” troligen bara omfatta 15 procent av koldioxidutsläppen. Färdplanen blir inte enklare av detta.

Inför klimatkonferensen i Durban i Sydafrika – vad gör Sverige
Förväntningarna blir allt mindre inför klimattoppmötet i Durban Sydafrika den 28 november – 9 december 2011. Köpenhamn blev ett fiasko. I Cancún i Mexiko bröt inte konferensen samman vilket betraktades som en framgång. Så med den bakgrunden är förväntningarna små inför Durban. Klimatmötet omnämns mycket lite i media jämfört med tidigare klimatmöten. Detta visar också hur låg prioriteringen och intresset är även hos massmedia. Prins Daniels och Victorias göranden får betydligt större utrymme än vad som ska avhandlas i Durban. FN:s klimatpanel (IPPC) skriver i en rapport som presenterades den 18 november i Kampala i Uganda att man förväntar sig fler torrperioder och värmeböljor i framtiden. Av rapporten framgår att forskarna bakom rapporten är 99 procent säkra på att jorden går mot ett ökat antal värmeböljor och färre köldknäppar. Rapporten talar också om att vissa häftiga regnväder som hittills inträffat en gång vart tjugonde år kommer att öka till två gånger vart tionde år i slutet av århundradet. Det finns i dag inga internationella mål för utsläppsreduktioner, bara mål om att klimatförändringarna inte får överstiga två grader. Men vem som ska minska sina utsläpp, hur mycket och när, det vill säga exakt samma frågor som diskuteras sedan klimatkonventionen undertecknades för snart 20 år sedan. Protektionismen länder emellan är viktigare än vad som kan hända med våra framtida generationer. Klimatfrågan riskerar därför att bli ett allt allvarligare framtida konflikthot

Nära Nollenergibyggnader snart redan här. Men hur kommer EU att tolka det svenska fjärrvärmemonopolet?
EU:s direktiv för Nära Nollenergibyggnader införs redan nu till delar av allt fler kommuner. Bland annat föreligger ett förslag för Stockholm stad inom dess nya miljöprogram. EU anger januari 2021 som slutpunkt för att uppnå
55 kWh/m2 A temp för Nära Nollenergibyggnader. I Stockholms Miljöprogram 2012-2015 ställs krav på att vid all marktilldelning av kommunal mark ska energianvändningen för värme, varmvatten och fastighetsel understiga
55 kWh/m2 vid nyproduktion av bostäder redan från den 1 januari 2012. Stockholm stad har det väl förspänt för att i övrigt uppfylla EU-direktivets övriga krav på att t ex huvuddelen av all tillförsel av energi ska vara närproducerad och ske med förnybara energikällor tack vara en bra utbyggnad av miljövänlig fjärrvärme. Det gäller nu för den svenska regeringen att övertyga EU att svensk fjärrvärme både ska räknas som närproducerad och förnybart. Förhoppningsvis är det inte ledningarnas längd som ska vara avgörande. Men är det så enkelt?

Veidekke har tillsammans med Cramo och Fortum utvecklat fjärrvärmeanslutna byggbodar i stället för de traditionellt eluppvärmda. Huvudskälet är att minska utsläppen av koldioxid (CO2) genom att inte använda kvalificerad el för lågvärdig uppvärmning och tappvarmvatten i bodarna. Inom kv Ytterskär i brf Snökristallen i Västertorp i södra Stockholm där vi under augusti 2011 färdigställt ett flerbostadshus med 36 lägenheter har vi haft en etablering med 10 byggbodar. Varje byggbod har en värme- och tappvarmvattenförbrukning motsvarande cirka 7600 kWh per år exklusive el för belysning och apparater. Den totala driftbesparing som vi gör är cirka 40000 kr under ett normalår enbart på konverteringen till miljövänlig fjärrvärme. Under ett och ett halvt års etablering skulle besparingen bli cirka 60000 kr beroende av energiprissättningen.

Energieffektivisering räcker inte för att klara Sveriges uppställda miljömål
De ekonomiska vinster som uppnås genom energieffektivisering används i regel inom industrin till nyinvesteringar i den egna verksamheten och bland hushållen som ökad konsumtion. Totalt sätt innebär detta att energianvändningen faktiskt i många fall ökar genom energieffektivisering men minskar per produktionsenhet vilket leder till ökad BNP. För hushållet innebär ofta en investering i en betydligt energisnålare bil att det leder till att man i stället kör längre sträcka än man skulle gjort. Per kilometer är naturligtvis bilen energisnålare med den totala bränsleanvändningen minskar inte. Hela vårt samhälle är uppbyggt för att nå tillväxt enlig BNP-modellen. Vid lågkonjunkturer sjunker BNP och vi kan alla få problem. Köpkraften sjunker, antalet arbetstillfällen minskar och företagen slutar att investera. Människor med stora lån får problem vilket på senare tid även gäller för enskilda stater (Grekland Irland, Portugal e t c).